Kreml i solsken
Idag dag skulle jag ha gått på tretjakovskaja galleriet, tyvärr var det stängt idag och jag och en god vän till mig fick tänka om... Det blev promenad i Moskva, ett mycket soligt sådant och promenaden gick i mål i Kreml. Det var mer än 20 år sedan jag var där sist, minnesbilden är mest de gulmålade husen, klockan som aldrig kom upp i klocktornet och kongresspalatset, där högsta Sovjet samlades under sovjettiden.
Vi blev rejält genomsökta vid ingången. De kollade igenom min väska. Jag var tvungen att tänka först vad som fanns i den, det är ju trots allt en kvinnas handväska... Allt finns där. Men vi såg säkert väldigt trevliga ut så de kikade lite försiktigt...
Väl inne i Kreml bredde lugnet ut sig. Det var nästan märkligt stilla där. Vi besökte 5 kyrkor. D har en helt enorm historia, från Ivan den förskräcklige till Romanovdynastin. Flera av dessa ligger begravda där. Ikonerna sträckte sig tiotalsmeter upp i skyn. Det är vackert. Vi var även i ett museum där vardagliga kläder och ting från hundratals år tillbaka visades. Fantastiskt vackert. På något sätt känns det roligare att titta på detta nu, när jag har läst så mycket om Rysslands historia. Jag förstår liksom hur det hänger ihop. Det får mig faktiskt att minans mina historielektioner i gymnasiet och hur viktigt min lärare tyckte det var att vi fick besöka platser med historia. Det gav oss en förståelse för dem vi är idag.
Kreml bjöd oss även på fasaden av kongresspalatset. Jag var där i mars 1994 och såg på balett. Jav var i Moskva med vår ryskagrupp på gymnasiet och redan första kvällen togs vi ut på äventyr. Tyvärr var jag fruktansvärt trött och hade ingen ork att vara koncentrerad utan fick istället göra allt för att inte somna. Men jag minns att det var enorymt, enormt stort, större än det ser ut.
Efter en bit mat avslutades kvällen i en bokhandel där jag gjorde lite inköp.... Dock ganska lite om man jämför med vad det skulle kunna ha blivit.
Nu sittee jag på Livets Ord i Moskva och väntar att få åka hem med natalya. Imorgon skulle jag varit i skolan, men de har stängt ett par dagar för något möte eller något, så jag får säga hejdå till lärarna och kanske skicka en liten hälsning på Skype istället. Jag gillar de kidsen, kommer sakna dem.
När jag kom hit för att vänta möttes jag av en vänlig vakt, som jag känner lite från förra året och av ett härligt gäng med städare, som dessutom talar goda ord till mig och gav mig bibelversar. Sådan vill jag också vara. Glad och uppmuntrande. Tummen upp för det!
Här kommer lite bilder från ett fantastiskt varmt och soligt Moskva. Låsträden är en tradition när man gifter sig. Man låser fast ett lås på en bro och sen slänger nyckeln i floden. Ett bevis på att kärleken är obrytbar.
Söndagskväll på marsjrutka 565
Kristis är uppstånden!!!! Idag är en segerns dag. Iallafall om man tillhör kristendomen. Här i Moskva har det firats. Det känns nästan som julafton, samma förväntan finns i luften. Jag har varit i kyrkan från klockan 10 tills strax efter 20. Först på en gudstjänst som heter duga, sedan fick jag glädjen att tjäna på kids Church. Det känns som hemma att vara där. Det kändes som att det var igår jag var där och var med och tjänade. Hela mitt hjärta blev fyllt av glädje. Senare tillbringades många timmar i caféet för att lära känna nya människor och bara bara med vänner.
Hur jag sen hittade rätt buss tillbaka till koroljev är en historia för sig... Jag bad Gud om hjälp till slut, jag var helt lost i området till slut. Så många tips om att hitta rätt väg och jag var nog i varje del av VDNX innan jag äntligen fick en rysk ängel i min väg... Så nu sitter jag här och hoppas hamna rätt till slut.
De sista dagarna har jag njutit av härligt väder och god gemenskap. I fredags var jag hemma eftersom mina bihålorna började krångla. Men här kan man få tag på bra medicin utan recept, så nu mår de bra igen. Tack och lov!!!! På fredagskvällen hade vi sjasjlik. Typ grillning ute i skogen. Det var verkligen underbart roligt och skoj och fastän det var både mörkt och kallt värmde elden och gemenskapen oss. En helt fantastiskt härlig långfredagskväll jag sent kommer att glömma.
Påskaftonen firades inte på traditionellt svenskt sätt, den tillbringades på VDNX, ett utställningsområde från Stalin/sovjettiden. Eftersom jag läste om detta i en av kurserna jag tog i höstas ville jag gärna se det in real life. Jag skulle kunna ha en lång utläggning om detta, men ni får söka lite info om detta helt själva. Det var iaf en väldigt vacker plats trots allt. Vädret var helt underbart och det gjorde det hela mer härligt. På kvällen var det gospelkonsert i kyrkan. Jag hade lite svårt att sitta still. Det var awesome! Verkligen proffsigt! Och ännu bättre, många ville ta emot Jesus den kvällen! Eftersom vi hade bakat cheesecake på förmiddag inbjöds mina gamla grannar på the och cheesecake på kvällen. Väldigt gott och lyxigt värre.
Imorgon kör jag en liten besökdag i kyrkan och på tretjakovskaja galleriet. Och självklart väntar ett besök på bibliaglobus, en jättebokhandel där allt kan inhandlas till bra priser. Kan jag köpa kurslitteratur till en fjärdedel av priset är det ju helt givet att jag hat plats i resväskan för sånt! ;)
Ja, nu är jag nog halvvägs...
Ha det gott!
Sofia
PS. Jag kom hem tillslut och det tog mig bara 30 minuter..., annat än trafikstockningen i torsdags, då tog det mer än 1,5 h. Ds.
Stilanalys i en underjordisk liten galleria.
Igår bytte jag boende, jag flyttade hem till natalya. De har större plats och jag kan sova utan att behöva vara vaken och fundera över om jag håller andra vakna eller inte. Jag har lyckats både prata i sömnen på engelska och dessutom andas högt och låta när jag sover. Så kan det gå.
Idag vaknade jag alltså i Koroljev. Och jag skulle kunna säga att det är min ryska familj. Lena, som jag bodde tillsammans med förra året, bor där tillsammans med Natalya och hennes mamma Nina. Alla tre har på något sätt bott med mig. Natalya hemma hos mig i kungälv. Nina och natalya hemma hos min mamma i kungälv och Lena och jag i valentinovka förra året.
I skolan var jag med på lite lektioner. Idag har de svarat breven eleverna på Brandströmska har skrivit. Och efter det var jag me då engelska ned 6 åringarna. Så kul! De var supersöta!
På kvällen var jag med svetsa och några andra jag känner/ lärde känna på en masterclass i stilanalys. Vi gick ned i en källare mitt i centrala Moskva. Jag tyckte det var lite läskigt först. Men därnere visade det sig finnas en mindre galleria med kläder, smink, smycken, väskor och mycket mer. Där i en liten lokal hölls en liten färganalys. Jag fick veta att jag är vår. Det känns väldigt bra att vara vår! :) och ja, jag köpte ett par färgstarka halsband. Är sååååå nöjd!
Nu sitter jag på natalyas kontor i kyrkan och väntar på att få åka hem. Vi får se hur lång tid det tar. Under tiden roar jag mig med att skriva här och plugga lite om modern rysk konst. Nätlektiin väntar i morgon!
Ha det gott kära ni!
Idag vaknade jag alltså i Koroljev. Och jag skulle kunna säga att det är min ryska familj. Lena, som jag bodde tillsammans med förra året, bor där tillsammans med Natalya och hennes mamma Nina. Alla tre har på något sätt bott med mig. Natalya hemma hos mig i kungälv. Nina och natalya hemma hos min mamma i kungälv och Lena och jag i valentinovka förra året.
I skolan var jag med på lite lektioner. Idag har de svarat breven eleverna på Brandströmska har skrivit. Och efter det var jag me då engelska ned 6 åringarna. Så kul! De var supersöta!
På kvällen var jag med svetsa och några andra jag känner/ lärde känna på en masterclass i stilanalys. Vi gick ned i en källare mitt i centrala Moskva. Jag tyckte det var lite läskigt först. Men därnere visade det sig finnas en mindre galleria med kläder, smink, smycken, väskor och mycket mer. Där i en liten lokal hölls en liten färganalys. Jag fick veta att jag är vår. Det känns väldigt bra att vara vår! :) och ja, jag köpte ett par färgstarka halsband. Är sååååå nöjd!
Nu sitter jag på natalyas kontor i kyrkan och väntar på att få åka hem. Vi får se hur lång tid det tar. Under tiden roar jag mig med att skriva här och plugga lite om modern rysk konst. Nätlektiin väntar i morgon!
Ha det gott kära ni!
Sena tankar på ett tåg på väg till Moskva
Ikväll har jag träffat en av mina bästa vänner, Natalya Anashkina. Vi träffades ute i Koroljev, platsen där jag bodde förra året då jag var i Moskva under 3 månader. Och gissa vart vi var? Jo, på mitt alldeles egna favoritställe; Globus. Detta är ett Maxi i maximalt format. Oj, vad hemma jag kände mig bland alla hyllor och annat. Den affären tillbringade jag en del tid på eftersom de har fritt wi-fi och eftersom mitt eget där jag bodde fungerade mer eller mindre bra så satt jag ofta på kaféet där. Så ikväll har jag vandrat i goda minnen. ;)
Men hela dagen har varit goda minnen, jag fick äntligen äntra skolan. Alla dessa kramar och goda ord gjorde mitt hjärta gott. Det var nära att tårarna började rinna. Jag fick visa lite bilder och filmklipp från Brandströmska, ge några brev och störst av allt, ge påskägget från brevskrivarna i Sverige. Det är kul att ge ägg även i Ryssland! Även lärarna på kristna skolan fick ett litet ägg.
Jag är rädd att jag har alldeles för lite tid på mig här. Det finns så mycket att se, så många att besöka, så lite tid att vara med alla barnen i skolan och kids. Jag ska kolla med söndagsskolan om jag får vara med och tjäna på söndag. Under ett möte iallafall. Det är så oerhört upplyftande att vara där. Samtidigt vill jag helst gå på varenda gudstjänst som finns i helgen. Jag bara älskar att vara i kyrkan här. Jag älskar möjlighetstänkandet tillsammans med Gud. Jag ska försöka ta lite fler bilder någon dag, men om det berättar vad jag känner vet jag inte.
Nu ropar de ut att nästa station är jaroslavskij vokzal, jaroslavstationen. Så nu måste jag sluta, ska snart springa till metron...
Vi ses imorgon! Bless you all!
Sofia
Moskva
Igår storsatsade jag runt på röda torget och GUM för att senare gå till en klassisk konsert som koreanska musikstudenter var huvudmusiker på. Helt underbart vackert, dock var jag lite trött så jag fick blinka många gånger och hälla i mig ett par espresso.
Idag fick jag följa med på gudstjänst i den södra delen av Moskva. Och där fick jag även vara med på söndagsskolan. Jag kände mig hemma, de hade samma ordning som i kungälv, barnen är med på lovsången, välsignas och går till söndagsskolan. Jag blir så imponerad av den passion de har för son söndagsskola, hur de förbereder sig i minsta detalj. Och jag fick vara med och inspirera pysslet. :)
Efter den gudstjänsten tog jag spårvagn, metro och buss till den stora kyrkan för att gå på deras andra gudstjänst. Åh, vilken glädje det var att komma dit! Och så kul att träffa en massa vänner. De frågade en hur länge jag skulle stanna den här gången, tyvärr fick jag svara 12 dagar...
Frampå kvällskvisten åkte jag med en kompis tillbaka till centrum och gick på designerutförsäljning. Jag köpte inget, men grejen i sig var rätt kul. Så småningom kom jag till en metro som tog mig hem och nu ska jag strax sova. Imorgon blir det kul när jag får besöka skolan igen...
vad händer egentligen...
i Sofias liv?
Ja, det kan man ibland undra. Hon verkar vara lite onåbar emellanåt och helt inne i sina ryskastudier.
Helt rätt!
Hon verkar jobba ganska mycket med... Ja, ganska sant. 50% på Brandströmska och lite extra när hon känner för det på hemtjänsten.
Jag skriver en del på min uppsats samtidigt som jag ska försöka analysera grundmaterialet till den. Jag ska göra konstruktionsanalyser kring ordet "hjärta" på ryska och när en viss preposition står framför. Samtidigt läser jag en kurs i rysk samtidiga kultur och litteratur.
Vad ska jag bli av detta då? Ja, antagligen en filosofie kandidat. Sedan... I have soooooo many Dreams! And God knows my heart!
Om du tycker jag är väldigt otillgänglig så får du gärna skriva en rad på någon av alla dessa sociala medier eller ringa mig!
JAg gillar er alla!
/Sofia
Ja, det kan man ibland undra. Hon verkar vara lite onåbar emellanåt och helt inne i sina ryskastudier.
Helt rätt!
Hon verkar jobba ganska mycket med... Ja, ganska sant. 50% på Brandströmska och lite extra när hon känner för det på hemtjänsten.
Jag skriver en del på min uppsats samtidigt som jag ska försöka analysera grundmaterialet till den. Jag ska göra konstruktionsanalyser kring ordet "hjärta" på ryska och när en viss preposition står framför. Samtidigt läser jag en kurs i rysk samtidiga kultur och litteratur.
Vad ska jag bli av detta då? Ja, antagligen en filosofie kandidat. Sedan... I have soooooo many Dreams! And God knows my heart!
Om du tycker jag är väldigt otillgänglig så får du gärna skriva en rad på någon av alla dessa sociala medier eller ringa mig!
JAg gillar er alla!
/Sofia
"Vad du har gjort för en av mina minsta...
... det har du gjort mot mig." Orden är inte mina, det är Jesu ord. För mig har de den sista tiden blivit mer aktuella. Vilka är de minsta? Jesus ger en del förklaringar till vilka de är, ex är det såna som inte har några kläder, inte har mat, är ensamma, sitter i fängelse. Ofta kanske vi tänker att vi skickar ju pengar till de som har det svårt. I Sverige har vi ju det så bra, här behövs inga insatser, här sköter staten saken!
Men är det så? Sköter Svenska Staten verkligen allt? Nej, det gör den inte och den ska inte sköta precis allt eftersom vi då kommer att vara varelser som varken kan bry oss om eller ta enskilda beslut. Jag tycker att Svenska Staten i vissa lägen skulle kunna göra en hel del bättre, men jag tror inte att ensamheten kan skattas bort. Risken är att om den skulle försökas bli skattad bort så hade den blivit större.
Ensamheten tar inte hänsyn till pengar, den tar inte hänsyn till folkmassan, den finns där hos oss alla mer eller mindre. Ibland är den riktigt skön, som just nu, regnet strilar ned för fönsterrutan, ljuslyktorna är tända både inne och på balkongen. Det är tyst, varmt, fridfullt. Helt rätt tidpunkt att ta en paus i pluggandet.
Fast jag tror att ganska många människor i vårt land är ensamma utan att tycka att det är skönt, som lider av ångest av att inte duga eller tycker sig inte passa in i ett sammanhang. Där kanske ensamheten bryts av ett leende eller ett hej. Testa det, så har du gjort något mot en av de minsta!
Men naken och hungrig, det måste väl ändå staten ta hand om! Jag betalar ju för det! Ja, det gör du. Men en del är inte så lyckligt lottade att få tillhöra den svenska staten, de kan till exempel tillhöra den Bulgariska staten eller den Rumänska staten. Och de kan till och med vara av fel ursprung, så då har de inte så mycket att få av den staten. En del av andra staters medborgare har kommit till Sverige under en kort tid. En del kommer hit i organiserad brottslighet, en del kommer hit för att de har fått ett jobb, en del kommer hit för att de är just "nakna och hungriga" och en del har helt andra anledningar.
De sista veckorna har jag börjat prata med de som försöker få ihop en inkomst de kan skicka till sina familjer. Vi ser dem ofta utanför livsmedelsaffärer och systembolag. En del har lyckats få kontakt med Faktum och säljer den. En del sitter med en kopp framför sig och tackar för varje slant som läggs i koppen. En av mina vänner har berättat att hennes dotter har en ögonsjukdom och kan inte se, en operation kommer att kunna hjälpa henne. Därför samlar hon ihop pengar i Sverige. Jag har försökt att inte bara ge pengar till henne utan även lite mat, filt, kudde, hygienartiklar. Vi pratar ofta. På knagglig ryska fungerar det mesta. Idag när jag pratade med henne för andra gången var hon nedstämd. Någon hade tagit hennes mugg och sprungit iväg. Hon hade kanske fått ihop 30-40 kronor, för oss en låg summa, för henne flera timmars arbete i regn och blåst. Hon frös, hade ont i huvudet och hade nära till tårar.
Där och då bestämde jag mig för att ge henne värme. Jag gick hem, kokade vatten, gjorde smörgåsar, gjorde 2 små matsäckar med smörgås och frukt. Fyllde termosen med vatten och gick tillbaka. Min vän och hennes kamrat fick varsin kopp the och ett smörgåspaket. Folk tittade på mig, jag kände mig faktiskt lite obekväm, men det var värt det! En man kom fram till mig och sa
"Vad du är bra, vad fantastisk du är som gör detta!"
Så ett tips för att göra något för en av de minsta:
Kör några matpaket, ta med muggar, socker, the och en termos med vatten. Kanske du tycker att det är lite, må så vara, men du gör något för en av de minsta!
In His Love!
Sofia
Men är det så? Sköter Svenska Staten verkligen allt? Nej, det gör den inte och den ska inte sköta precis allt eftersom vi då kommer att vara varelser som varken kan bry oss om eller ta enskilda beslut. Jag tycker att Svenska Staten i vissa lägen skulle kunna göra en hel del bättre, men jag tror inte att ensamheten kan skattas bort. Risken är att om den skulle försökas bli skattad bort så hade den blivit större.
Ensamheten tar inte hänsyn till pengar, den tar inte hänsyn till folkmassan, den finns där hos oss alla mer eller mindre. Ibland är den riktigt skön, som just nu, regnet strilar ned för fönsterrutan, ljuslyktorna är tända både inne och på balkongen. Det är tyst, varmt, fridfullt. Helt rätt tidpunkt att ta en paus i pluggandet.
Fast jag tror att ganska många människor i vårt land är ensamma utan att tycka att det är skönt, som lider av ångest av att inte duga eller tycker sig inte passa in i ett sammanhang. Där kanske ensamheten bryts av ett leende eller ett hej. Testa det, så har du gjort något mot en av de minsta!
Men naken och hungrig, det måste väl ändå staten ta hand om! Jag betalar ju för det! Ja, det gör du. Men en del är inte så lyckligt lottade att få tillhöra den svenska staten, de kan till exempel tillhöra den Bulgariska staten eller den Rumänska staten. Och de kan till och med vara av fel ursprung, så då har de inte så mycket att få av den staten. En del av andra staters medborgare har kommit till Sverige under en kort tid. En del kommer hit i organiserad brottslighet, en del kommer hit för att de har fått ett jobb, en del kommer hit för att de är just "nakna och hungriga" och en del har helt andra anledningar.
De sista veckorna har jag börjat prata med de som försöker få ihop en inkomst de kan skicka till sina familjer. Vi ser dem ofta utanför livsmedelsaffärer och systembolag. En del har lyckats få kontakt med Faktum och säljer den. En del sitter med en kopp framför sig och tackar för varje slant som läggs i koppen. En av mina vänner har berättat att hennes dotter har en ögonsjukdom och kan inte se, en operation kommer att kunna hjälpa henne. Därför samlar hon ihop pengar i Sverige. Jag har försökt att inte bara ge pengar till henne utan även lite mat, filt, kudde, hygienartiklar. Vi pratar ofta. På knagglig ryska fungerar det mesta. Idag när jag pratade med henne för andra gången var hon nedstämd. Någon hade tagit hennes mugg och sprungit iväg. Hon hade kanske fått ihop 30-40 kronor, för oss en låg summa, för henne flera timmars arbete i regn och blåst. Hon frös, hade ont i huvudet och hade nära till tårar.
Där och då bestämde jag mig för att ge henne värme. Jag gick hem, kokade vatten, gjorde smörgåsar, gjorde 2 små matsäckar med smörgås och frukt. Fyllde termosen med vatten och gick tillbaka. Min vän och hennes kamrat fick varsin kopp the och ett smörgåspaket. Folk tittade på mig, jag kände mig faktiskt lite obekväm, men det var värt det! En man kom fram till mig och sa
"Vad du är bra, vad fantastisk du är som gör detta!"
Så ett tips för att göra något för en av de minsta:
Kör några matpaket, ta med muggar, socker, the och en termos med vatten. Kanske du tycker att det är lite, må så vara, men du gör något för en av de minsta!
In His Love!
Sofia
Massor av tankar rusar fram...
Tiden rusar, liksom mina tankar rusar. Men en sak som inte verkar rusa iväg just nu, är alla uppgifter som ligger på hög. Jag vet inte riktigt hur jag ska få ihopa det. Prioriteringen blev nu:
1. Skriv klart kompletteringen om vägen från realism till modernism i rysk kulturhistoria. (inlämning senast mån 9.00)
2. Skriva uppsats om Stalintiden. (inlämnas senast 15 dec 24.00)
2. Översätta Pelevins "Kristallvärlden" Inlämning:löpande....
3. Läsa till sista seminariet i Stalintidens estetik och idealism.
4. Plugga inför tentor...
5. Allt annat som ska göras...
Häromdagen kändes ALLT hopplöst, men när jag skulle skriva svar på ett facebookmeddelande läste jag slutet på meddelandet en gång till och då, där och då, fick jag frid! Jag kommer att klara detta, för som det stod "för dem som älskar Herren, samverkar allt till det bästa" Tänk att ord, skrivna för ett par veckor sedan lyfte min onsdag! Visst är det fantastiskt!
Nu ska jag sova, jag ska jobba imorgon och sen ska jag till min svägerskas julmarknad. Senare på kvällen blir det plugg och ett annat litet jobb............
Jag ska i mål!
In His Love
Sofia
1. Skriv klart kompletteringen om vägen från realism till modernism i rysk kulturhistoria. (inlämning senast mån 9.00)
2. Skriva uppsats om Stalintiden. (inlämnas senast 15 dec 24.00)
2. Översätta Pelevins "Kristallvärlden" Inlämning:löpande....
3. Läsa till sista seminariet i Stalintidens estetik och idealism.
4. Plugga inför tentor...
5. Allt annat som ska göras...
Häromdagen kändes ALLT hopplöst, men när jag skulle skriva svar på ett facebookmeddelande läste jag slutet på meddelandet en gång till och då, där och då, fick jag frid! Jag kommer att klara detta, för som det stod "för dem som älskar Herren, samverkar allt till det bästa" Tänk att ord, skrivna för ett par veckor sedan lyfte min onsdag! Visst är det fantastiskt!
Nu ska jag sova, jag ska jobba imorgon och sen ska jag till min svägerskas julmarknad. Senare på kvällen blir det plugg och ett annat litet jobb............
Jag ska i mål!
In His Love
Sofia
Hjärnan får gärna hjälpa till.
Det är fortfarande mycket plugg, eller mer än innan. Jag har jobbat en hel del med och ligger lite efter med studierna ungefär hela tiden. Det innebär liite stress och liiite sömnbrist och liiiite spända axlar. Sista veckorna har det känts som om hjärnan inte har velat hjälpa till. Och så säger den att den är sååå trött och vill sova. Då går jag och lägger mig, men tror ni att jag somnar?! Nej, då är hjärnan trött, men kroppen vill vara vaken. Knäppt va?!
För att sammanfatta mig själv: jag är inget vidare bra på att strukturera upp mina dagar. Jag behöver få lite liv i ruljansen i min tankegång!
Men jag är nöjd ändå! För jag har nästan gjort alla uppgifter till imorgon och det jag inte hinner nu, det hinner jag göra imorgon. Och sen hinner jag jobba lite mer strukturerat resten av veckan och sen vill jag gå i mål, i alla fall för ett par dagars vila. För jag vet att det blir en del skrivarbete i november. Här ska skrivas en essä om Raisa Gorbatjova, göras klart en annan uppsats om hjärtat i ryska idiomatiska uttryck och ytterligare en essä som ska handla om estetiken och idealismen under Stalintiden. Jag tror minsann att hösten kommer att bli intressant och att min hjärna så småningom ska hamna i fas med mig.
In His Love
Sofia
För att sammanfatta mig själv: jag är inget vidare bra på att strukturera upp mina dagar. Jag behöver få lite liv i ruljansen i min tankegång!
Men jag är nöjd ändå! För jag har nästan gjort alla uppgifter till imorgon och det jag inte hinner nu, det hinner jag göra imorgon. Och sen hinner jag jobba lite mer strukturerat resten av veckan och sen vill jag gå i mål, i alla fall för ett par dagars vila. För jag vet att det blir en del skrivarbete i november. Här ska skrivas en essä om Raisa Gorbatjova, göras klart en annan uppsats om hjärtat i ryska idiomatiska uttryck och ytterligare en essä som ska handla om estetiken och idealismen under Stalintiden. Jag tror minsann att hösten kommer att bli intressant och att min hjärna så småningom ska hamna i fas med mig.
In His Love
Sofia
Bland koncessiva och attributiva bisatser.
Det är mycket plugg nu. Nästa vecka har jag en tenta som jag verkligen behöver klara. Det känns som ett mindre berg. Men jag ska upp på det och jag ska ned för det! Först kändes det som ett JÄTTEberg, typ Mount Everest, men efter att ha kommit igenom en del del, så känns det mer som Aleklätten på vägen till Romelanda. Men efter mitt Aleklätten kommer några fler berg, vi får se vilket som är högst. Men det är väl ganska relativt. Alltså, det beror på vad det pekar tillbaka på...
Jag har haft ett par veckors semester. Först i Uppsala, där jag träffade flera av mina ryska vänner och sen på Öland, där jag var med en kompis och hennes familj.
Nu sätter snart en ny epok igång. Student på heltid och extrajobb på hemtjänsten. Förhoppningsvis innebär epoken mer tid för vänner, resor och nya utmaningar. Kanske jag till och med finner den där som omedvetet har en speciell plats i mitt hjärta. Men mest önskar jag ett liv som innebär mindre utav spända axlar, sömnlöshet och maktlöshet och mer muskler, sömn och möjligheter. Nu låter det som att mitt liv skulle vara hemskt! Det är det absolut INTE, men i jämförelse med vissa epoker och tider, kan saker och ting ändå bli bättre och jag är den ende som kan ta beslut som påverkar mig.
Nu måste jag tillbaka till mina bisatser, vilka förklarar huvudsatsen!
In His Love
Sofia
Jag har haft ett par veckors semester. Först i Uppsala, där jag träffade flera av mina ryska vänner och sen på Öland, där jag var med en kompis och hennes familj.
Nu sätter snart en ny epok igång. Student på heltid och extrajobb på hemtjänsten. Förhoppningsvis innebär epoken mer tid för vänner, resor och nya utmaningar. Kanske jag till och med finner den där som omedvetet har en speciell plats i mitt hjärta. Men mest önskar jag ett liv som innebär mindre utav spända axlar, sömnlöshet och maktlöshet och mer muskler, sömn och möjligheter. Nu låter det som att mitt liv skulle vara hemskt! Det är det absolut INTE, men i jämförelse med vissa epoker och tider, kan saker och ting ändå bli bättre och jag är den ende som kan ta beslut som påverkar mig.
Nu måste jag tillbaka till mina bisatser, vilka förklarar huvudsatsen!
In His Love
Sofia
Ett annat liv!
Efter att ha varit hemma i 3 veckor börjar jag komma in i de svenska rutinerna igen. De första dagarna var hemska. Jag hade sån Lappsjuka! Jag insåg att Kungälv hade sjunkit djupt ner i sommardvalan. KOmmunhuset såg ut att ha blivit träffad av en bomb (det rivs för att byggas om) och jag satt mest och väntade på att få besked om när jag kunde börja jobba. Men tack och lov så läste jag på facebook... Det var en kristen konferens i Vänersborg och jag åkte med på 3 kvällsmöten. Ett av dem tog jag tåget till! Och jag tyckte det gick såååå snabbt att åka. det tog bara 45 minuter från Bohus! Alldeles strålande ju! På söndagen åkte jag upp till min brors ställe utanför Floda. Erbjudandet att låna mercan var stort! Så mest har jag varit här om jag inte har jobbat på hemtjänsten, vilket jag har gjort en hel del! Igår när jag var ute och gick med hundarna längtade jag till Moskva! Även om jag älskar att vara i Sverige, saknar jag Moskva!
I veckan kommer det besk från Ryssland, sen blir det lite resa i 2 veckor innan jag måste rååååplugga för mina tentor.
Ja, lite uppdatering från en Rysslandssjäl!
Ha det gott!
Kram Sofia
I veckan kommer det besk från Ryssland, sen blir det lite resa i 2 veckor innan jag måste rååååplugga för mina tentor.
Ja, lite uppdatering från en Rysslandssjäl!
Ha det gott!
Kram Sofia
Hemma!
89 dagar senare landade jag till slut på Landvetter. Min snälla svägerska hämtade mig och mitt nätta bagage på lite över 30 kilo sammanlagt. Jag lyckades pricka maxvikten ganska exakt. 22.9 av 23 tillåtna i incheckat bagage. JAg är tacksam att de inte vägde handbagaget för jag tror att ihop med laptop, "handväska" och kabinväska låg nog den vikten på närmare 15 kg än 8 kg... (laptop är iofs tillåtet utanför de där 8 kg, men jag hade ju glatt stoppat ner lite mer tyngd i den väskan.)
Jag kommer att skriva lite mer under veckan, nu njuter jag av tystnaden och den rena luften. Och så längtar jag lite efter mina vänner i Moskva också....
Vi ses!
Ps. Jag var på cirkus i lördags, vilken häftig upplevelse! Ingen sån där tältcirkus utan i en äkta cirkusbyggnad...
Jag kommer att skriva lite mer under veckan, nu njuter jag av tystnaden och den rena luften. Och så längtar jag lite efter mina vänner i Moskva också....
Vi ses!
Ps. Jag var på cirkus i lördags, vilken häftig upplevelse! Ingen sån där tältcirkus utan i en äkta cirkusbyggnad...
oj, vilket uppehåll!
Ja, sista veckan verkade internet krascha på riktigt! Hur tacklar man det som Sofia? Ja, kyrkan har fått lite mer besök av mig, även Globus och igår i Jaroslavl letade vi upp café och matställen med wifi.
Några höjdpunkter de här dagarna.
Häromdagen pratade jag med min "huvudkontakt" Ramil om min tid här. Jag måste säga att när jag gick därifrån kändes det som att jag har mött en av de där människorna som har ett stort speciellt hjärta för människor. Ramil och hans fru är underbara människor och jag är så tacksam för den stund jag fick sitta ner och prata med honom, det gav mig så mycket!
Städningen på Kids! Att Kids hade mycket material har jag fattat, men att det fanns ett helt kostymförråd, det hade jag inte sett. Så snacka om rikedom! Och kreativitet!
Igår fick jag med mig en annan rikedom, min vän Karina, till Jaroslavl. Jag ville så gärna åka utanför Moskva vid ett tillfälle. Och Jaroslavl kände jag till efter att ha gjort en översättning i Ryskan. dessutom finns det mycket vackert att se där. Så, igår morse, kl. 7.38 gick tåget från Jaroslavskaja i Moskva. (Det innebar att jag åkte hemifrån 6.11) Vi åkte med ett sånt där supernytt tåg, vilket var finare än X2000. På varje säte fanns ett litet resekit med en sån där sömnmask för ögonen, öronproppar, våtserviett och och skokräm. resan tog 3.5 timme. Det var verkligen en helt annan atmosfär i den stan. Det var lite av en småstadskänsla faktiskt. Vi tog trådbussen till Kreml och tillbringade flera timmar med att klättra upp i klocktornet, strosa runt i trädgården och betrakta gamla kyrkoskatter i museet. Det är svårt att berätta om allt det vackra i museet, och jag har nästan inga kort, eftersom det var förbjudet att ta kort och det fanns vakter i varje rum.
Vi gick sedan vidare runt i stan och var inne i flera kyrkor. I en av kyrkorna hade de en vacker guld kista. Jag tyckte den var oerhört vacker, men innehållet kändes riktigt makabert... Under det vackra sidentyget låg 3 skelett. Det var kvarlevorna av ett helgon och hans 2 söner. Tack och lov var det glas över, men det kändes ganska läskigt.
Jag kan verkligen säga att staden är värt ett besök, det var vackert, mindre stressigt och ganska tyst.
I veckan har jag börjat packa så smått, på söndag är det dags att ta sig hemåt till Sverige igen. Känns helt overkligt!
Jag tror inte att jag på något sätt kommer att kunna ge er en hel bild av vad jag varit med om dessa månader, jag har förändrats, tror att saker och ting faktiskt är möjligt. Jag är oerhört tacksam över att jag fick den här möjligheten att göra en 3 månaders volontärresa. Jag hoppas det blir fler och jag har nog större passion än innan att lära mig mer om detta land och lära mig mer om detta språk.
Om jag inte hinner uppdatera innan söndag, så kommer det nog en hel del, både bilder och annat under nästa vecka.
Ha det gott!
Sofia
Några höjdpunkter de här dagarna.
Häromdagen pratade jag med min "huvudkontakt" Ramil om min tid här. Jag måste säga att när jag gick därifrån kändes det som att jag har mött en av de där människorna som har ett stort speciellt hjärta för människor. Ramil och hans fru är underbara människor och jag är så tacksam för den stund jag fick sitta ner och prata med honom, det gav mig så mycket!
Städningen på Kids! Att Kids hade mycket material har jag fattat, men att det fanns ett helt kostymförråd, det hade jag inte sett. Så snacka om rikedom! Och kreativitet!
Igår fick jag med mig en annan rikedom, min vän Karina, till Jaroslavl. Jag ville så gärna åka utanför Moskva vid ett tillfälle. Och Jaroslavl kände jag till efter att ha gjort en översättning i Ryskan. dessutom finns det mycket vackert att se där. Så, igår morse, kl. 7.38 gick tåget från Jaroslavskaja i Moskva. (Det innebar att jag åkte hemifrån 6.11) Vi åkte med ett sånt där supernytt tåg, vilket var finare än X2000. På varje säte fanns ett litet resekit med en sån där sömnmask för ögonen, öronproppar, våtserviett och och skokräm. resan tog 3.5 timme. Det var verkligen en helt annan atmosfär i den stan. Det var lite av en småstadskänsla faktiskt. Vi tog trådbussen till Kreml och tillbringade flera timmar med att klättra upp i klocktornet, strosa runt i trädgården och betrakta gamla kyrkoskatter i museet. Det är svårt att berätta om allt det vackra i museet, och jag har nästan inga kort, eftersom det var förbjudet att ta kort och det fanns vakter i varje rum.
Vi gick sedan vidare runt i stan och var inne i flera kyrkor. I en av kyrkorna hade de en vacker guld kista. Jag tyckte den var oerhört vacker, men innehållet kändes riktigt makabert... Under det vackra sidentyget låg 3 skelett. Det var kvarlevorna av ett helgon och hans 2 söner. Tack och lov var det glas över, men det kändes ganska läskigt.
Jag kan verkligen säga att staden är värt ett besök, det var vackert, mindre stressigt och ganska tyst.
I veckan har jag börjat packa så smått, på söndag är det dags att ta sig hemåt till Sverige igen. Känns helt overkligt!
Jag tror inte att jag på något sätt kommer att kunna ge er en hel bild av vad jag varit med om dessa månader, jag har förändrats, tror att saker och ting faktiskt är möjligt. Jag är oerhört tacksam över att jag fick den här möjligheten att göra en 3 månaders volontärresa. Jag hoppas det blir fler och jag har nog större passion än innan att lära mig mer om detta land och lära mig mer om detta språk.
Om jag inte hinner uppdatera innan söndag, så kommer det nog en hel del, både bilder och annat under nästa vecka.
Ha det gott!
Sofia
Några bilder från dagarna här...
Utsikt från Sparvbergen
Det blev lite inköp....
Jag gillar den här damen på Barnens dag... Hon är så fin!
Moskvas statliga universitet! Vem vill inte bo i den byggnaden som student!
Äntligen!!!!
Ikväll när jag kom hem och testade datorn så fungerade nätet igen! Fantastiskt! Så här kommer en liten uppdatering.
Den där dagen som nätet slutade att fungera var jag faktiskt bara hemma. Jag jobbade med min översättning, sotade, tog en lång promenad ned till floden. Självklart gjorde jag en liten tur till Globus också.
Igår fortsatte jag med min översättning, grejade lite, men eftersom nätet inte fungerade åkte jag in till kyrkan och hängde lite. Det var kul att sitta och prata lite med folk. När jag kom hem blev jag så sugen på taco, så jag lagade till det. Fantastiskt gott var det! Och på det blev det en låååång promenad till floden igen.
Idag har jag inte snurrat runt i byn, nä, idag har jag tagit mig till sydöstra Moskva för att hälsa på Sveta. Hon bodde i ett typiskt sovjetiskt lägenhetshus. I en typiskt sovjetisk lägenhet. Dvs hon hyrde ett rum och delade kök och toalett med en annan. Men jag måste säga att med den utsikten var den där sovjetiska lägenheten riktigt fin! att toaletten och badrummet låg i skilda rum och att köket var väldigt litet är en annan fråga. Men jag hade gärna bott i hennes rum! (bara internet fungerar så är allt möjligt...)
Ikväll har jag varit på Kids. Det var nog den sista lördagen på Kids. Jag tror inte jag får till det nästa lördag. Det gjorde lite ont i hjärtat faktiskt. En del av de barnen har verkligen nått djupt in i hjärtat.
Eftersom det var så varmt och lagom många barn var vi ute efter att ha haft själva samlingen. Det var härligt att se dem leka och ha så skoj. Och det kommer kännas nästa söndag när jag åker hem igen.
En del undrar om jag längtar hem. Ibland saknar jag min familj, min kyrka, mina vänner och min lägenhet, men när jag är hemma kommer jag att sakna min kyrka här, mina vänner här och mitt hem här. Sånt är väl livet, men en sak är säker; jag vill tillbaka hit på något sätt!
En annan sak som gladde mig idag var ett mail från universitetet. Jag fick VG på ryska språkhistoria. Nu är det bara en delkurs, men jag blev glad för det!
Nu ska jag försöka mig på att inta sängläge, kolla av lite nät och sen sova, i morgon är det gudstjänst och sedan Kids,
Ha en bra söndag!
Sofia
Den där dagen som nätet slutade att fungera var jag faktiskt bara hemma. Jag jobbade med min översättning, sotade, tog en lång promenad ned till floden. Självklart gjorde jag en liten tur till Globus också.
Igår fortsatte jag med min översättning, grejade lite, men eftersom nätet inte fungerade åkte jag in till kyrkan och hängde lite. Det var kul att sitta och prata lite med folk. När jag kom hem blev jag så sugen på taco, så jag lagade till det. Fantastiskt gott var det! Och på det blev det en låååång promenad till floden igen.
Idag har jag inte snurrat runt i byn, nä, idag har jag tagit mig till sydöstra Moskva för att hälsa på Sveta. Hon bodde i ett typiskt sovjetiskt lägenhetshus. I en typiskt sovjetisk lägenhet. Dvs hon hyrde ett rum och delade kök och toalett med en annan. Men jag måste säga att med den utsikten var den där sovjetiska lägenheten riktigt fin! att toaletten och badrummet låg i skilda rum och att köket var väldigt litet är en annan fråga. Men jag hade gärna bott i hennes rum! (bara internet fungerar så är allt möjligt...)
Ikväll har jag varit på Kids. Det var nog den sista lördagen på Kids. Jag tror inte jag får till det nästa lördag. Det gjorde lite ont i hjärtat faktiskt. En del av de barnen har verkligen nått djupt in i hjärtat.
Eftersom det var så varmt och lagom många barn var vi ute efter att ha haft själva samlingen. Det var härligt att se dem leka och ha så skoj. Och det kommer kännas nästa söndag när jag åker hem igen.
En del undrar om jag längtar hem. Ibland saknar jag min familj, min kyrka, mina vänner och min lägenhet, men när jag är hemma kommer jag att sakna min kyrka här, mina vänner här och mitt hem här. Sånt är väl livet, men en sak är säker; jag vill tillbaka hit på något sätt!
En annan sak som gladde mig idag var ett mail från universitetet. Jag fick VG på ryska språkhistoria. Nu är det bara en delkurs, men jag blev glad för det!
Nu ska jag försöka mig på att inta sängläge, kolla av lite nät och sen sova, i morgon är det gudstjänst och sedan Kids,
Ha en bra söndag!
Sofia
