Bland koncessiva och attributiva bisatser.

Det är mycket plugg nu. Nästa vecka har jag en tenta som jag verkligen behöver klara. Det känns som ett mindre berg. Men jag ska upp på det och jag ska ned för det! Först kändes det som ett JÄTTEberg, typ Mount Everest, men efter att ha kommit igenom en del del, så känns det mer som Aleklätten på vägen till Romelanda. Men efter mitt Aleklätten kommer några fler berg, vi får se vilket som är högst. Men det är väl ganska relativt. Alltså, det beror på vad det pekar tillbaka på...

Jag har haft ett par veckors semester. Först i Uppsala, där jag träffade flera av mina ryska vänner och sen på Öland, där jag var med en kompis och hennes familj.

Nu sätter snart en ny epok igång. Student på heltid och extrajobb på hemtjänsten. Förhoppningsvis innebär epoken mer tid för vänner, resor och nya utmaningar. Kanske jag till och med finner den där som omedvetet har en speciell plats i mitt hjärta. Men mest önskar jag ett liv som innebär mindre utav spända axlar, sömnlöshet och maktlöshet och mer muskler, sömn och möjligheter. Nu låter det som att mitt liv skulle vara hemskt! Det är det absolut INTE, men i jämförelse med vissa epoker och tider, kan saker och ting ändå bli bättre och jag är den ende som kan ta beslut som påverkar mig.

Nu måste jag tillbaka till mina bisatser, vilka förklarar huvudsatsen!

In His Love

Sofia

RSS 2.0